Pausar med en buffelhållning
Det finns många personlighetsforskare och psykologer som säger att en människas personlighet egentligen inte förändras genom livet, vi är de vi är och bara kriser, katastrofer eller stormande kärlek kan eventuellt rucka på det. Jag har alltid varit en förespråkare för förändringsalternativet, det som säger att vi har en chans att ändra och om möjligt rätta till, bara vi vill.
Men jag börjar undra jag. Igår var jag uppe på vinden och hittade då dagböcker från olika tider. Bland annat en från tolvårsåldern. På ett av uppslagen stod det: ”Kära dagbok, ursäkta att jag inte hinner skriva så mycket, det är nämligen så att jag håller på att skriva en bok.”
Så vill det sig att jag, 24 år senare, befinner mig mer eller mindre i samma situation. Jag har ingen dagbok, men en blogg, som väl får betraktas som en modern och mindre privat sådan, och jag känner att jag egentligen inte har tid att skriva i den. För jag vill skriva på min bok.
Jag kommer att ta en veckas paus från bloggen och kommer sedan tillbaka med ny inspiration!
Håll till godo med en låt som ofta hördes från mitt tonårsrum, och som en vän påminde mig om härom veckan. Tydligen hade jag spelat den så flitigt att hon nu tänker på mig varje gång hon hör den. Och så klart är den fortfarande grym, inte heller det har förändrats. Buffalo Stance med Neneh Cherry (och ja, självklart hade jag maxisingeln).
Men jag börjar undra jag. Igår var jag uppe på vinden och hittade då dagböcker från olika tider. Bland annat en från tolvårsåldern. På ett av uppslagen stod det: ”Kära dagbok, ursäkta att jag inte hinner skriva så mycket, det är nämligen så att jag håller på att skriva en bok.”
Så vill det sig att jag, 24 år senare, befinner mig mer eller mindre i samma situation. Jag har ingen dagbok, men en blogg, som väl får betraktas som en modern och mindre privat sådan, och jag känner att jag egentligen inte har tid att skriva i den. För jag vill skriva på min bok.
Jag kommer att ta en veckas paus från bloggen och kommer sedan tillbaka med ny inspiration!
Håll till godo med en låt som ofta hördes från mitt tonårsrum, och som en vän påminde mig om härom veckan. Tydligen hade jag spelat den så flitigt att hon nu tänker på mig varje gång hon hör den. Och så klart är den fortfarande grym, inte heller det har förändrats. Buffalo Stance med Neneh Cherry (och ja, självklart hade jag maxisingeln).
