Tillägg och reflektioner
Här snuddar Maria Lindholm, DNs trendredaktör, vid den problematik som jag skrivit om i mina senaste inlägg. Och här kan ni läsa Rodeos Lisa Magnussons "reflektioner" i frågan (som mest verkar bestå i att det är häftigt att hänga på La Perle i Paris, där Galliano filmades, och att ingenting av det inträffade var särskilt hemskt)
I en artikel i franska Libèration, kan man läsa om Diors senaste visning, den sista designad av Galliano, som gick av stapeln den 4e mars i Paris. Galliano var inte närvarande, han har ju som bekant fått sparken. Dessutom har han skrivit in sig på avgiftning och behandling mot sitt missbruk på en klinik i Arizona. Det var svårt att veta exakt hur stor del av kollektionen som verkligen var designad av Galliano eftersom han inte varit närvarande i sin studio på flera veckor.
Ledningen för Dior har under en lång period vetat om att det förkommit missbruk i Gallianos team. 2007 dog Gallianos pojkvän och närmsta arbetspartner, Steven Robinson, av en överdos. Även Robinson var anställd hos Dior sedan mitten av nittiotalet.
Från Diors ledning: Ingen reaktion. Galliano fortsätter att designa kollektioner fram till idag, medan tystnaden runt den verkliga problematiken på arbetsplatsen, ligger som ett tungt lock över designteamet.
Kanske blir det Gallianos smala lycka att han nådde den totala botten i offentlighetens ljus och att han nu får behandling. Men Diors uppträdande i frågan är i mina ögon oförlåtlig.
I en artikel i franska Libèration, kan man läsa om Diors senaste visning, den sista designad av Galliano, som gick av stapeln den 4e mars i Paris. Galliano var inte närvarande, han har ju som bekant fått sparken. Dessutom har han skrivit in sig på avgiftning och behandling mot sitt missbruk på en klinik i Arizona. Det var svårt att veta exakt hur stor del av kollektionen som verkligen var designad av Galliano eftersom han inte varit närvarande i sin studio på flera veckor.
Ledningen för Dior har under en lång period vetat om att det förkommit missbruk i Gallianos team. 2007 dog Gallianos pojkvän och närmsta arbetspartner, Steven Robinson, av en överdos. Även Robinson var anställd hos Dior sedan mitten av nittiotalet.
Från Diors ledning: Ingen reaktion. Galliano fortsätter att designa kollektioner fram till idag, medan tystnaden runt den verkliga problematiken på arbetsplatsen, ligger som ett tungt lock över designteamet.
Kanske blir det Gallianos smala lycka att han nådde den totala botten i offentlighetens ljus och att han nu får behandling. Men Diors uppträdande i frågan är i mina ögon oförlåtlig.
