Den eviga frågan

Sista dagen i Katalonien för den här gången och vinden känns lenare och solen vänligt mild. Pinjeträden sänder en extra god doft när jag plockar ner tvätten. Så är det för det mesta, jag kan längta till Sverige när jag är här i Vilanova, men aldrig sista dagen av en vistelse.

”Jaha, bor din man i Spanien, ska du flytta dit eller han hit?”

Den eviga frågan.

Är det bara jag som alltid är förföljd av en Fråga angående mitt kärleksliv?

Nu är det utlandsflytt, men tidigare har det varierat kraftigt. ”Hur går det med kärleken?” (singel), ”Ska ni bo kvar i den där hyrestvåan?” (sambo) ”Vill ni inte ha barn?” (sambo och nu).

Jag vet inte. Ok?

Finns det någon som slipper frågorna? Jag inbillar mig att om man är gift/sambo och har barn och jobb så slipper man. Men jag kan ha fel. Kanske kommer det nya frågor i och med barn. Frågor om kost, dagis, normalutveckling och fritidssysselsättningar.

Men en sak är säker. Är man sambo/gift så slipper man i alla fall stå till svars för vem som ska bo var. Det är ju inte så att folk frågar ”Jaha, hur länge har ni planerat att bo tillsammans då?”

Jag har svarat på Frågan, tills för inte så länge sedan, med att jag planerar att flytta till Spanien på heltid. Men jag undrar om jag inte har ljugit för att få tyst på den frågvisa. För i sanningens namn trivs jag bra på båda ställena, jag behöver båda ställena.

När jag och T är tillsammans är vi mycket tillsammans. Inget hej mellan jobb och träning. Det är vi mest hela tiden.

Så när jag är själv på Masthugget kan jag njuta. För det mesta. Ibland känns det kasst.

Det är nog samma som för alla, fast i en annorlunda form.

Jag misstänker att vad jag än väljer, kommer jag aldrig att slippa frågorna. För jag är oförmögen att sålla mig till det mest vanliga. Inte för att jag tycker illa om det. Det är bara sådan jag är, sådant mitt liv har blivit, på gott och ont. Ibland för att jag valt, ibland för att livet dikterat villkoren.

Jag är girig och vill ha båda. Pinjedoft och mysiga fik. Stor familj och stillhet. Sol och ruskiga höstkvällar.

I alla fall just nu. Den som lever får se.