Ett med naturen

Mina vänner, i natt tänkte jag sova i ett tält i naturen. Helt själv. För er som känner mig personligen vet jag att detta låter helt jäkla vansinnigt. Men av någon anledning som jag inte kan förstå, känns det ändå livsviktigt för mig. På senaste tiden har jag haft väldigt svårt för att vara inomhus, jag vill bara ut, känna att jag är fri. Jag har också extremt svårt för att vara uppbokad. Spanskakursen är schemalagd fram till jul, och detta får mig att känna mig låst, instängd ja, ofri.

Hur gör man för att leva bland de där regida schemaläggningarna? Hur gjorde jag? En gång i tiden var alltid hela terminen uppbokad av studier och jobb. Varje dag från nu till årsskiftet. Ja, det är normalt i vårt samhälle, jag vet. Vem är jag att raljera över denna nödvändighet? Men någonstans undrar jag precis som James & Karin: Varför får man inte göra som man vill, om man är snäll?

Har inga svar på dessa frågor, jag ska göra istället för att prata. Och därför, bara för att jag kan, ska jag ut i naturen. Har massor att fixa innan dess bara. Så nu måste jag röra på påkarna.

Lyssna på sagan om Stefan till förmiddagskaffet. Känns rätt befriande idessa tider.