En lägesrapport

Har skrivit nu i två dagar och känner att jag äntligen börjar komma in i det igen. A trip down memory lane, eller som min vän L brukar säga: ”Minnenas television”. Så blir det när man skriver 90% självbiografiskt. Efter det att jag förlorade mitt ursprungliga manus har historien förändrats, ja till det bättre, vilket inte hindrar en viss bitterhet från att infinna sig då och då när jag tänker på orden som gick om intet på X2000 i höstas.

Funderar på att åka till Florens i vår för inspiration. A trip down memory lane från Centro Storico till Via Chiantigiana.

Under tiden försöker jag hedra mitt sextonåriga jag så gott det går. Jag hoppas jag gör henne rättvisa.

Och så här tråkiga blogginlägg blir det när all kreativitet går åt till manusskrivande.

Skål i söndagkaffe.